Hilma af Klint

Konstnären Hilma af Klint var verksam i början av 1900-talet. Omkring 1907 började hon måla i abstrakt form, som hon kallade mediumistiska. De var abstrakta målningar därmed var hon föregick hon giganter som Kandinsky och Mondrian med flera. Ändå har hon inte erkänts som den storhet hon är inom konstvärlden. Hilma af Klint levde mellan 26 oktober 1862 och 21 oktober 1944. Hon var en svensk konstnär, antroposof och pionjär inom abstrakt måleri.

 

De fem
Hilma af Klint var en i gruppen De fem. Hon målade systematiska målningar vilka representerar komplexa filosofiska idéer på ett visuellt sätt. I gruppen De fem, vari kvinnor var med, deltog hon i spiritistiska seanser, med början kring år 1879. Deras gemensamma intresse var det ockulta. De nedtecknade sina budskap de erhöll under seanserna.

 

De mediumistiska målningarna
Det var under en seans som andligt väsen hade förklarat för Hilma af Klint att hon skulle komma att skapa mediumistiska målningar. Något som hon själv har beskrivit.

Det resulterade i att hon 1906 målade en första serie av 26 abstrakta målningar.

Genren fortsatte hon med resten av sitt liv, med undantag av perioden 1908 och 1912.Hilma af Klint 2

 

Antroposofin
1920, efter moderns bortgång flyttade Hilma af Klint tillsammans med sin mors före detta sjuksköterska Thomasine Andersson till Helsingborg. Thomasine Andersson kom att bli Hilma af Klints livskamrat De båda hade ett gemensamt intresse av antroposofi.

Då de båda årligen vistades i Dornach i Schweiz, 1920 till 1930 träffade de Rudolf Steiner som hon mött i Sverige redan 1908. Rudolf Steiner, som var österrikare är den som grundade det Antroposofiska sällskapet. Dock kom Hilma af Klint inte att påverkas av Steiners verk i Dornach. Inte heller bad hon om konstnärlig vägledning av Steiner. Däremot hade hon bett honom att tolka hennes målningar, vilket han nekade till att göra.

 

En egen ultramodern stil
Hilma af Klint är en pionjär på området abstrakt konst. Hennes esoteriska bilder är i en klass för sig. De är särpräglade på en egen ultramodern stil. Hon lämnade efter sig inte mindre än 1 500 målningar och dagboksanteckningar motsvarande över 10 000 sidor.

 

Moderna museet våren 2013
Våren 2013 storsatsade Moderna museet på en utställning med 200 verk av Hilma af Klint. Då först var tiden mogen att visa en bråkdel av hennes produktion. Då fadern till Johan af Klint, i slutet av 60-talet önskade donera Hilma af Klints samlade verk, ville de inte ha dem.

Måhända kan man finna svaret i hennes läggning, i det att hon levat med en kvinna. Något som inte var politiskt korrekt under 1960-talet.

 

I vår tid får dock Hilma af Klint det erkännande hon berövades under sin livstid.