Sigrid Hjertén är en svensk konstnär som räknas som ett av vårt lands största namn inom den modernistiska konströrelsen. Att ett hem blir betydligt mer trivsamt att vara i med konst på väggarna är ingen hemlighet. Själv har jag inga motiv av Hjertén på väggarna, men väl av en annan stor, svensk konstpionjär: Hilma af Klint. Oavsett vad du helst pryder dina väggar med gör sig alla motiv bättre om de ramas in. Det ger helt enkelt en mer solid och seriös känsla. Jag ramade in mina tavlor hos Frame It. Hos dem hittar du ett av nätets bästa utbud av ramar online i olika storlekar och stilar.
Född i Sundsvall
Hjertén föddes den 27 oktober 1885 i Sundsvall. Hon var dotter till Svante Hjertén, som var vice häradshövding, och Maria Rahm. Hennes mor avled dock i sviterna av tuberkulos när Sigrid bara var tre år gammal. Familjen flyttade 1896 till Stockholm där hon började på Statens normalskola för flickor. Efter slutförda studier där bodde Hjertén under sju månader hos sin mormor i Sundsvall samtidigt som hon studerade vid Sundsvalls handelsinstitut.
Konsten lockade dock. Hon begav sig efter oavslutade studier i Sundsvall tillbaka till Stockholm där hon började studera vid Konstfack. Där studerade hon bland annat textil och tog examen som teckningslärare. Det var strax efter att hon avslutat sina studier vid konstfack som hon debuterade som utställare. Det var vid 1909 års konstindustriutställning i Stockholm som hon bidrog med ett flertal väggbonader, kuddar och dukar. Det var i samband med den utställningen som hon träffade sin blivande make, konstnären Isaac Grünewald – en person i vars skugga hon skulle stå under resten av sitt liv.
25 år gammal reste Hjertén till Paris för att under två år studera under den franske modernisten Henri Matisse. En studieerfarenhet som raffinerade Sigrids konstnärliga stil och som också utmynnade i att Matisse betraktade henne som en av sina favoritelever.
En av Sveriges stora konstnärer
I konsthistorien betraktar man Sigrid som en av våra främsta modernister. Frågan är dock om det inte är lite orättvist att sätta den etiketten på en konstnär som var såpass personlig som hon faktiskt var. Sigrid har efter sin död blivit en legend inom svensk konst, så som det ofta blir med konstnärer som anses ha varit underskattade under sin levnadstid. I Hjerténs fall är det i själva verket mer komplicerat. Det var inte lätt att vara konstnär och kvinna under hennes levnadstid. Hon anklagades ofta för att kopiera sin make. Inte desto mindre hann hon med att genomföra 106 utställningar under sin levnadstid. Det ska också sägas att maken Isaac var en stor beundrare av hennes konst och att de hade många gemensamma utställningar. Om du vill läsa mer om Sigrid och hennes liv kan du göra det i den förnämliga biografin ”Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén – Liv och verk” av Görel Cavalli-Björkman.